Bästa städråden för säkerhetsgolv

Så håller du golvet snyggt och säkert

Korrekt och noggrann städning är en viktig del av underhållet för att se till att ditt golv förblir stegsäkert och lätt att hålla rent under hela dess livslängd. Att tänka på renligheten och hygienen är en sak, men effektiv städning spelar dessutom stor roll för att kunna garantera att ditt golv lever upp till de förväntade kraven.

Säkerhetsgolvets ytskikt är konstruerat så att foten får kontakt med golvet även när ytan är förorenad på olika sätt. Håller man ytan ren förblir friktionskornen tillräckligt stora och många för att kunna tränga igenom spill och väta, vilket minskar halkrisken till en på miljonen. Med felaktiga städrutiner kan farliga ansamlingar av smuts och spill bildas på golvets yta, vilket i värsta fall kan öka halkrisken så mycket att den blir så hög som en på två.

Du skulle aldrig bara skölja av en smutsig tallrik och ställa in den i skåpet, eller hur? Men den goda nyheten är att effektiv golvrengöring är precis lika okomplicerat som att diska. Vi har tagit fram några goda råd för att hjälpa dig att skapa dina egna städrutiner, eller för att du ska kunna ge rätt råd till dina kunder – allt för att golvet ska hålla sig lika säkert och snyggt som dagen då det blev lagt.

Vi har dessutom en steg-för-steg-manual för maskinell-, manuell- samt ångrengöring, som finns att ladda ner.

 

Altro säkerhetsgolv-städanvisning-manuellt Altro säkerhetsgolv-städanvisning-maskinellt Altro säkerhetsgolv-städanvisning-ångrengöring

 

Städråden har framtagits i samarbete med Delia Cannings, utbildningsansvarig på Environmental Excellence Training & Development Ltd.

Det är skillnad på smuts och smuts

Det är skillnad på smuts och smuts

Rengöringen går mycket enklare och blir mer effektiv om du kan fastställa vilken typ av smuts som finns på golvet och därmed välja rätt utrustning för att bli av med den.

Vanligtvis rör det sig om en kombination av olika typer av smuts. Nedan får du hjälp att bestämma vilken typ du har att göra med, på så sätt blir det lättare för dig att välja rätt rengöringsmetod.

Material, eller materia, är antingen organiskt eller oorganiskt, beroende på vad smutsen består av.

Organisk: Det finns tre typer av organisk smuts:

  • Levande material som bakterier, virus, svampbildningar och protozoer (encelliga organismer). De är vanligast i kök och matsalar där det förekommer matavfall, eller i badrum, omklädningsrum, samt på vårdavdelningar på sjukhus, där det förekommer mänskligt avfall, såsom hudavlagringar, kroppsfett, avföring och blod.
  • Material som tidigare har varit en del av en levande organism, men även sågspån och gummirester. Den här typen av smuts är vanlig överallt där mat framställs eller förtärs. Fabriker är också ett bra exempel.
  • Tillverkade material såsom plastpartiklar, petroleum, färg och lim. De är vanliga där själva tillverkningen sker, men även i miljöer där det förekommer inrednings- eller renoveringsarbete.

Det är viktigt att veta om smutsen är organisk – i så fall utgör den nämligen en perfekt grogrund för bakterietillväxt och måste därför desinficeras eller åtgärdas med ångtvätt.

Oorganisk: Smuts som inte består av material som tidigare varit del av en levande organism och som inte innehåller kol. Där ingår glas, salt, rost och tegeldamm.

Beroende på om smutsen är organisk eller oorganisk beter den sig på olika sätt när du försöker bli av med den:

Vattenlöslig: En typ av smuts som löser upp sig i vatten, precis som socker, salt eller tvättmedel. Eftersom den löser upp sig är den oftast lätt att hantera. Vanligt där mat säljs, tillagas eller förtärs.

Icke vattenlöslig: Den typ av smuts som det är mest sannolikt att stöta på. Den löser inte upp sig i vatten och kräver därför rengöringsmedel för att ge med sig. Här ingår bland annat olja och hudavlagringar, vilket förekommer i många olika typer av miljöer.

Andra exempel är plastpartiklar, träspån, glas och tygfiber, men de bör avlägsnas i ett första städmoment, antingen genom sopning eller dammsugning.

Icke vattenlöslig smuts kan vara fet eller finkornig:

Fet: Den typ av smuts som fastnar på ytan och som smetar ut sig när man rör vid den. Dit hör till exempel olja, fett och smörjmedel. Vanligt där mat förekommer, men också på allmänna ytor, eftersom olika sorters fordon kan läcka olja och smörjmedel som ofta fastnar under skorna.

Finkornig: En typ av smuts som förekommer i pulverform, dit hör till exempel sand, hud, tvättmedel och trasiga fibrer, det är med andra ord vanligt i många olika typer av miljöer.

Det är väldigt troligt att du stöter på en blandning av fet och finkornig smuts, eftersom finkornig smuts fastnar i alla typer av fetter som den kommer i kontakt med.

Slipande: Den här typen av smuts kan repa en yta, glas är ett exempel.

Envis/klibbig: En typ av smuts som lätt fastnar på en yta, till exempel sockerlag, vax eller lim.

Många material passar in på flera kategorier, eftersom förutsättningarna skiljer sig beroende på vad smutsen består av och hur den beter sig. Salt som spills ut från ett saltkar är oorganisk, finkornig smuts som kan sopas eller dammsugas upp. Salt som spills ut på en våt yta är oorganisk, vattenlöslig smuts som kan tvättas bort.

Rätt utrustning

Rätt utrustning i rätt skede hjälper dig att se till att städningen blir effektiv och går så fort som möjligt.

Att välja rätt utrustning handlar inte bara om storleken och typen av lokal, det handlar också om att skaffa rätt utrustning till den typ av smuts som du brottas med.

För att underhålla din utrustning och se till att du inte överför smuts och bakterier till golvet medan det städas är det extremt viktigt att rengöra utrustningen varje gång den använts. Ett moment som absolut måste ingå i de övergripande städrutinerna.

Städmetoderna nedan garanterar en grundlig rengöring och ett effektivt underhåll av ditt golv om du följer de illustrerade anvisningarna (kan laddas ner ovan).

Innan du väljer rengöringsmetod är det första steget i alla effektiva städrutiner att sopa eller dammsuga upp all finkornig och/eller slipande smuts.

Manuell rengöring: Med mopp, hink och/eller skurborste. Mest effektivt för daglig städning av smuts utifrån, samt när något måste torkas upp genast, till exempel vid spill i mataffären.

För en grundlig rengöring som fungerar på andra typer av smuts, speciellt envis/klibbig smuts, räcker det inte att moppa. Då måste man dessutom använda skurborste. (se bild, länk?)

Maskinell rengöring: Med städmaskin. När maskinen skurar golvet jämnt och under tryck är det ett effektivt sätt att bli av med envis och fet smuts. Om det finns utrymme och möjlighet är maskinell rengöring ett bättre alternativ än manuell rengöring, eftersom det är mindre tidskrävande.

Ångtvätt: Med ångtvättmaskin. Ett väldigt effektivt sätt att bli av med organisk smuts, eftersom ångans höga temperatur dödar de flesta bakterier. Det är ett idealiskt alternativ för miljöer där hygienkontroll är extra viktigt, som till exempel vårdavdelningar på sjukhus, samt badrum och kök.

Alla tre är effektiva metoder när det gäller rengöring av både vattenlöslig och icke-vattenlöslig smuts. Valet beror snarare på om smutsen är envis/klibbig eller fet och om hygienkontroll är av yttersta vikt för den aktuella ytan, till exempel i operationssalar.

 

Rätt medel och kraft

Att välja rätt rengöringsmedel för den aktuella typen av smuts är det enda sättet att städa effektivt.

Det är också viktigt att späda ut medlet till rätt koncentration enligt tillverkarens instruktioner. Använder man inte tillräckligt mycket medel blir det inte rent nog. För mycket rengöringsmedel kan å andra sidan lämna kvar en hinna på golvet som minskar stegsäkerheten och drar till sig smuts, vilket kan orsaka bakterietillväxt. Det är dessutom en vanlig orsak till fläckar/missfärgningar och problem som hör samman med kemisk påverkan, som till exempel krympande golv.

En av rengöringsmedlets uppgifter är att samla upp smutsen från golvet så att den inte bara flyttas omkring under städningen.

Det är därför viktigt att låta rengöringsmedlet ligga kvar och få tid att verka på golvytan, allt enligt tillverkarens instruktioner. Det som skiljer ett rengöringsmedel från ett annat är hur pass surt eller basiskt det är. Det anges med PH-värdet, där surast är PH0 och det mest basiska är PH14.

Basiskt: Ett rengöringsmedel med ett PH-värde över 9,5 löser upp fett och smuts. Därför är ett basiskt rengöringsmedel som AltroClean 44™ idealiskt för fet och organisk smuts. Ju mer basiskt ett rengöringsmedel är, desto mer effektivt är det för att avlägsna fett, men samtidigt sliter det också mer på underlaget, vilket kan skada målade detaljer, därför är det väldigt viktigt att skölja noga efteråt.

Surt: Ett rengöringsmedel som har lägre PH-värde än 5 är surt och ett bra alternativ för att bli av med oorganisk smuts, som till exempel kalkbeläggningar.

Neutralt: Neutrala rengöringsmedel (PH7) är mildare och innehåller färre kemikalier. Det gör dem mer användarvänliga och mer miljövänliga.

Neutrala rengöringsmedel är effektiva för normal nedsmutsning på en lång rad olika ytor, men räcker inte till när det gäller grov smuts. De är heller inte lika effektiva på fet smuts och fetter, då passar basiska rengöringsmedel bättre.

Kombinerat desinficerande/rengörande steriliseringsmedel: Ett bra sätt att komma till rätta med organisk smuts som mat eller mänskligt avfall, eftersom det hämmar bakterietillväxten, vilket är viktigt för att upprätthålla god hygienkontroll.