Vare sig materian är organisk eller oorganisk, beter smutsen sig på ett visst sätt när man försöker tvätta bort den.
Lösliga smutspartiklar, t.ex. socker, salt och rengöringspulver, löses upp i vatten. Eftersom de löses upp är de vanligtvis lätta att ha att göra med. De förekommer ofta där det lagas, äts eller säljs mat, såsom på kaféer, i skolmatsalar och i sjukhuskök.
Det är högst troligt är att ni kommer att stöta på olösliga smutspartiklar. Dessa löses inte upp i vatten så det behövs ett rengöringsmedel för att få bort dem. Olja och hudrester är exempel på sådana smutspartiklar. De finns i många miljöer, bland annat i kök och våtutrymmen.
Plastfragment, träflis, glas och tråd är ytterligare exempel, men dessa går bort under det första rengöringssteget då de antingen sopas bort eller dammsugas upp.
Olöslig smuts kan bestå av fett eller småpartiklar:
Feta smutspartiklar fastnar på en yta och kletar ut sig när de vidrörs. Exempel på feta smutspartiklar är olja och fett. Dessa förekommer troligtvis överallt där det finns mat men kan även följa med skorna in på gemensamma områden, eftersom olika fordon lämnar efter sig olja och fett.
Smutspartiklar, såsom sand, hudavlagringar, tvättmedel och fibrer, är pulveraktiga till formen. De kan följaktligen finnas i en rad olika utrymmen.
Det är mycket troligt att du kommer att hitta fettiga och partikelformiga föroreningar tillsammans, då den pulverformiga smutsen enkelt fastnar i allt fett som den kommer i kontakt med.
Smutspartiklar kan orsaka repor på ytor, till exempel på glasytor.
Envisa/klibbiga smutspartiklar kan fastna på ytor. Här kan nämnas sirap, vax och klister.
Sålunda tillhör olika material mer än en kategori, där den ena är vad materialet består av och den andra hur materialet beter sig. Salt som spillts ur ett saltkar är en oorganisk smutspartikel som kan sopas bort eller dammsugas upp. Salt som spills på en våt yta är en oorganisk smutspartikel som kan tvättas bort.