Vad är det för slags smutspartiklar som ni har med att göra?

Rengöringen går lättare och blir mer effektiv om ni identifierar vilka smutspartiklar som finns på golvet och kan välja rätt utrustning och rengöringsmedel för att bli av med den.

Snabbvägledning till smutspartiklar

Olika material, eller rättare sagt materia, är antingen organiska eller oorganiska.

Organisk materia utgör en idealisk grogrund för bakterier. Ångrengöring och desinfektering är de effektivaste rengöringssätten för

• levande material, såsom bakterier, virus, svamp och protozoer (små organismer). Dessa förekommer oftast i kök och matbespisningar där det finns matavfall. De förekommer även i badrum, i omklädningsrum och på sjukhusavdelningar där det förekommer rester av hår, hud och kroppsfett samt avföring och blod.
• material som ingått i något levande, t.ex. mat, men även i sågspån och gummirester. Dessa finns överallt där det lagas och äts mat, såsom på kaféer, I barer och på restauranger 
• material som framtagits av människan, såsom plastfragment, mineraloljor, färg och lim. Dessa är vanliga i produktionsmiljöer men finns också överallt där det utförs dekorarbete och reparationsarbete.

Oorganiska smutspartiklar har inte ingått i något levande och innehåller inget kol. Hit hör glas, salt, rost och tegelstensdamm.

”Vi arbetar med vatten, mjöl och olja som kan vara svårt att tvätta bort, men tiden som går åt till detta har minskat med det nya golvet.”

Franco Giuseppe Zirotti
KFC:s externa arkitektkonsult

Vare sig materian är organisk eller oorganisk, beter smutsen sig på ett visst sätt när man försöker tvätta bort den.

Lösliga smutspartiklar, t.ex. socker, salt och rengöringspulver, löses upp i vatten. Eftersom de löses upp är de vanligtvis lätta att ha att göra med. De förekommer ofta där det lagas, äts eller säljs mat, såsom på kaféer, i skolmatsalar och i sjukhuskök.

Det är högst troligt är att ni kommer att stöta på olösliga smutspartiklar. Dessa löses inte upp i vatten så det behövs ett rengöringsmedel för att få bort dem. Olja och hudrester är exempel på sådana smutspartiklar. De finns i många miljöer, bland annat i kök och våtutrymmen.

Plastfragment, träflis, glas och tråd är ytterligare exempel, men dessa går bort under det första rengöringssteget då de antingen sopas bort eller dammsugas upp.

Olöslig smuts kan bestå av fett eller småpartiklar:

Feta smutspartiklar fastnar på en yta och kletar ut sig när de vidrörs. Exempel på feta smutspartiklar är olja och fett. Dessa förekommer troligtvis överallt där det finns mat men kan även följa med skorna in på gemensamma områden, eftersom olika fordon lämnar efter sig olja och fett.

Smutspartiklar, såsom sand, hudavlagringar, tvättmedel och fibrer, är pulveraktiga till formen. De kan följaktligen finnas i en rad olika utrymmen.

Det är mycket troligt att du kommer att hitta fettiga och partikelformiga föroreningar tillsammans, då den pulverformiga smutsen enkelt fastnar i allt fett som den kommer i kontakt med.

Smutspartiklar kan orsaka repor på ytor, till exempel på glasytor.

Envisa/klibbiga smutspartiklar kan fastna på ytor. Här kan nämnas sirap, vax och klister.

Sålunda tillhör olika material mer än en kategori, där den ena är vad materialet består av och den andra hur materialet beter sig. Salt som spillts ur ett saltkar är en oorganisk smutspartikel som kan sopas bort eller dammsugas upp. Salt som spills på en våt yta är en oorganisk smutspartikel som kan tvättas bort.